Vad man absolut bör undvika i solkräm

Är solkrämen farlig?Att avgöra vad som är skadligt i solkräm är mer komplicerat än i en vanlig hudkräm. Dels smörjer man in sig med tjocka lager solkräm flera gånger om dagen och utsätter då huden för mycket högre doser av ingredienserna än man gör med hudkräm. Dels utsätter man krämen för UV-ljus när man solar. Detta kan bryta sönder en del ingredienser så att det bildas andra skadliga ämnen som inte går att upptäcka i innehållsförteckningen. När vi undersökte marknaden för att ta reda på vad solkrämerna egentligen innehåller fann vi att många vanliga solkrämsmärken som L'Oréal, Garnier, Neutrogena, Hawaiian Tropic och Lypsyl innehåller ämnen som man helt bör undvika i solkräm, dessutom i sprayform och i läppcerat, där risken att få dem i sig är större. Att inte skydda sig mot solen är tyvärr inget hållbart alternativ om man inte är beredd att hålla sig i skuggan stora delar av dagen. Därför beslutade vi oss för att lista de ämnen som man absolut bör undvika när man väljer solkräm inför semestern.

 

Ethylhexyl methoxycinnamate / Octinoxate

Ethylhexyl methoxycinnamate (Octinoxate / Octyl methoxycinnamate) är ett kemiskt UVB-filter som är tillåtet inom EU i koncentrationer upp till 10% [1]. EU drog 2001 slutsatsen att thylhexyl methoxycinnamate inte har några hormonstörande effekter. Detta baserat på en studie som, vad vi kan bedöma, ännu idag inte är publicerad [2,3]. Sedan dess har flera studier visat att ethylhexyl methoxycinnamate både har hormonstörande och genotoxiska effekter samt tas upp genom huden och återfinns i både blod, urin och bröstmjölk [4,5]. En schweizisk studie från 2008 mätte förekomsten av UV-filter i bröstmjölk och ethylhexyl methoxycinnamate hittades i bröstmjölken hos två tredjedelar av alla kvinnor som testades [4]. En riskutredning på effekter hos olika organ drog slutsatsen att de gränsnivåer som idag gäller med största sannolikhet är för högt satta och borde sänkas [6].
Ethylhexyl methoxycinnamate är dessutom känslig för solljus och bryts ner och förändras (isomeriseras) [7,8]. Förutom att detta minskar effekten av solskyddet så har en av de bildade produkterna dessutom visat sig vara genotoxisk, dvs kunna skada cellernas DNA [9]. Att skydda sitt DNA är ju den främsta orsaken till att man använder sig av solkräm.
När det gäller de hormonstörande effekterna så har en mängd studier funnit att ethylhexyl methoxycinnamate stör balansen av både östrogen, progesteron, testosteron och tyroideahormon [10]. De flesta studier är dock gjorda på råttor och inte människor och det finns en hel del motsägande resultat men trots detta blir det mer och mer tydligt att ethylhexyl methoxycinnamate utövar en multihormonell påverkan. Mekanismerna bakom denna påverkan är ännu oklara och den slutgiltiga effekten av en sådan multihormonell störning behöver inte vara densamma mellan råttor och människor och beror dessutom mycket på vid vilken ålder man utsätts för ämnet. Men även om allt ännu inte är klarlagt är det klart att ethylhexyl methoxycinnamate ett UV-filter som man helt bör undvika i sin solkräm.

 

Benzophenone-3 / Oxybenzone

Benzophenone-3 / Oxybenzone är också ett kemiskt UV-filter som allt sedan 80-talet varit ett av de allra vanligaste UV-filtren i solskydd. Framför allt för att det, åtminstone delvis, även skyddar mot UVA [11]. Benzophenone-3 är ett känt fotoallergen, dvs kan orsaka allergier i kombination med UV-ljus [11-13]. Benzophenone-3 tas upp av huden och återfinns både i blod och bröstmjölk [11]. Det finns en tydlig koppling mellan nivåerna av benzophenone-3 i urin och användning av solkräm [14]. Nya studier tyder på ett samband mellan även benzophenone-3 och lägre nivåer thyroideahormon [15,16] vilket är särskilt allvarligt hos gravida. I laboratorietester har benzophenone-3 visat sig binda till flera olika reproduktionshormonreceptorer [17,18]. De bindningar som visats till östrogen- och progesteronreceptorer är mycket svaga jämfört med bindningen av naturligt östrogen och progesteron. Så svaga att det när det gäller östrogen och progesteron med största sannolikhet inte uppstår någon hormonstörande effekt, vilket visats i studier på råttor [3]. En studie från 2016 tyder dock på ett oroande samband mellan benzophenone-3 nivåerna i blodet och sänkta testosteronnivåer hos tonårspojkar [19]. Alla effekter av benzophenone-3 är helt klart ännu inte klarlagda och det är ännu oklart hur mycket benzophenone-3 stör de olika hormonella systemen i kroppen.

EU sänkte förra året den tillåtna gränsen för benzophenone-3 från 10% till 6% och införde också krav på märkningen ”Innehåller Benzophenone-3” för alla produkter som innehåller ämnet [20]. Detta är ett steg framåt, men helst bör man undvika benzophenone-3 helt och hållet, särskilt som det finns mer och mer studier som tyder på att benzophenone-3 också har negativa effekter på marina organismer. Den är genotoxisk för koraller [21] och försämrar fortplantningen hos fiskar [22], vilket är mycket oroväckande eftersom forskare uppskattar att flera tusentals ton solkräm når korallreven varje år [21].

 

Octocrylene

Octocrylene är ett kemiskt UVB och UVA-filter som kan orsaka allergier, framför allt i kombination med solljus [23]. Undvik om du är överkänslig mot solkräm.

 

Benzylidene camphor sulfonic acid

Benzylidene camphor sulfonic acid är ett annat vanligt kemiskt UV-filter i solkräm. En ny studie från Danmark har visat att de två UV-filtren 3-benzylidene camphor och benzylidene camphor sulfonic acid sänker funktionen hos spermier vilket minskar fertiliteten hos män [24]. 3-Benzylidene camphor förbjöds förra året inom EU på grund av sina hormonstörande effekter [25] medan benzylidene camphor sulfonic acid fortfarande är tillåten i koncentrationer upp till 6% [1].

 

Formaldehydfrisättare

Formaldehydfrisättare är vanliga som konserveringsmedel i hudvårdsprodukter men även i en del solskydd och after-sun produkter. Formaldehyd i låga doser minskar cellernas förmåga att reparera de DNA-skador som solens UV-ljus orsakar [26-28]. Både UVA och UVB orsakar skador i hudcellernas DNA. De flesta av dessa DNA-skador repareras omedelbart, men om det inte sker, kan cellen förändras (mutera) till cancerogen. I produkter som ska skydda mot solen och solskador är det extra illa att ha med ämnen som hämmar reparationen av skadat DNA. Detta ökar risken att utveckla hudcancer. I vår undersökning av solkrämers innehåll hittade vi formaldehydfrisättare i solskydd från bland annat Eucerin, Neutrogena, Olay, Hawaiian tropic, L'Oréal, Banana boat och Coppertone. Formaldehydfrisättare bör alltid undvikas men var extra uppmärksam när det gäller solskydd, after-sun och andra produkter under perioder då du är mycket i solen. Läs mer om formaldehyd och formaldehydfrisättare i Dold formaldehyd i hudvårdsprodukter - Ökad risk för hudcancer?.

 

Tween, Polysorbate och Polyoxyethylene

När etoxylerade tensider som konsistensgivarna tween-80, polysorbate och polyoxyethylene utsätts för värme eller ljus oxideras de och bryts ner och bildar bland annat formaldehyd [29-31] vilken minskar cellernas förmåga att reparera de DNA-skador som solens UV-ljus orsakar [26-28].

 

Methylisothiazolinone

Methylisothiazolinone är ett mycket allergiframkallande konserveringsmedel [32]. I februari i år så förbjöd EU glädjande nog methylisothizolinone i alla produkter som lämnas kvar på huden och därmed också i solkräm. Däremot är det fortfarande fritt fram för methylisothizolinone i solkrämer i många andra delar av världen såsom USA, så håll extra koll om du tänker köpa solkräm utomlands.

 

Solkräm i Sprayform

Solskydd på spray har blivit väldigt vanligt och kan verka praktiskt men risken är stor att man andas in farliga ämnen, samtidigt som de ger ett ojämnt skydd. Framför allt gäller risken hormonstörande UV-filter samt nanopartiklar av Zinkoxid och Titaniumdioxid och för att vara på den säkra sidan är det bäst att undvika solkrämer i sprayformat helt. 

 


Referenser

    1. CosIng, European Commission Cosmetic ingredient database, Annex VI , List of UV filters allowed in cosmetic products.
    2. SCCNFP Opinion on the Evaluation of Potentially Estrogenic Effects of UV-filters adopted by the SCCNFP during the 17th Plenary meeting of 12 June 2001. 2001 Available at: http://ec.europa.eu/health/scientific_committees/consumer_safety/opinions/sccnfp_opinions_97_04/sccp_out145_en.htm [Accessed; May 2018]
    3. Bolt, H.M. et al., Comments on "In vitro and in vivo estrogenicity of UV screens". Environ Health Perspect, 2001. 109(8): A358-61.
    4. Schlumpf, M. et al., Endocrine Active UV Filters: Developmental Toxicity and Exposure Through Breast Milk. CHIMIA International Journal for Chemistry, 2008. 62(5): 345-351.
    5. Janjua, N.R. et al., Systemic absorption of the sunscreens benzophenone-3, octyl-methoxycinnamate, and 3-(4-methyl-benzylidene) camphor after whole-body topical application and reproductive hormone levels in humans. J Invest Dermatol, 2004. 123(1): 57-61.
    6. Klammer, H. et al., Multi-organic risk assessment of estrogenic properties of octyl-methoxycinnamate in vivo A 5-day sub-acute pharmacodynamic study with ovariectomized rats. Toxicology, 2005. 215(1-2): 90-6.
    7. Jentzsch, F. et al., Photodegradation of the UV filter ethylhexyl methoxycinnamate under ultraviolet light: Identification and in silico assessment of photo-transformation products in the context of grey water reuse. Sci Total Environ, 2016. 572: 1092-1100.
    8. Pattanaargson, S. et al., Photoisomerization of octyl methoxycinnamate. Photochemistry and Photobiology, 2004. 161(2-3): 269-274.
    9. Sharma, A. et al., Different DNA damage response of cis and trans isomers of commonly used UV filter after the exposure on adult human liver stem cells and human lymphoblastoid cells. Sci Total Environ, 2017. 593-594: 18-26.
    10. Lorigo, M. et al., Photoprotection of ultraviolet-B filters: Updated review of endocrine disrupting properties. Steroids, 2018. 131: 46-58.
    11. Scientific Committee on Consumer Products (SCCS), Opinion on Benzophenone-3, 2008.
    12. Berne, B. and Ros, A.M., 7 years experience of photopatch testing with sunscreen allergens in Sweden. Contact Dermatitis, 1998. 38(2): 61-4.
    13. Rodriguez, E. et al., Causal agents of photoallergic contact dermatitis diagnosed in the national institute of dermatology of Colombia. Photodermatol Photoimmunol Photomed, 2006. 22(4): 189-92.
    14. Berger, K.P. et al., Personal care product use as a predictor of urinary concentrations of certain phthalates, parabens, and phenols in the HERMOSA study. J Expo Sci Environ Epidemiol, 2018.
    15. Kim, S. et al., Considering common sources of exposure in association studies - Urinary benzophenone-3 and DEHP metabolites are associated with altered thyroid hormone balance in the NHANES 2007-2008. Environ Int, 2017. 107: 25-32.
    16. Aker, A.M. et al., Associations between maternal phenol and paraben urinary biomarkers and maternal hormones during pregnancy: A repeated measures study. Environ Int, 2018. 113: 341-349.
    17. Balazs, A. et al., Hormonal activity, cytotoxicity and developmental toxicity of UV filters. Ecotoxicol Environ Saf, 2016. 131: 45-53.
    18. Schlumpf, M. et al., In vitro and in vivo estrogenicity of UV screens. Environ Health Perspect, 2001. 109(3): 239-44.
    19. Scinicariello, F. and Buser, M.C., Serum Testosterone Concentrations and Urinary Bisphenol A, Benzophenone-3, Triclosan, and Paraben Levels in Male and Female Children and Adolescents: NHANES 2011-2012. Environ Health Perspect, 2016. 124(12): 1898-1904.
    20. Commission Regulation (EU), 2017. /238.
    21. Downs, C.A. et al., Toxicopathological Effects of the Sunscreen UV Filter, Oxybenzone (Benzophenone-3), on Coral Planulae and Cultured Primary Cells and Its Environmental Contamination in Hawaii and the U.S. Virgin Islands. Arch Environ Contam Toxicol, 2016. 70(2): 265-88.
    22. Rodriguez-Fuentes, G. et al., Evaluation of the estrogenic and oxidative stress effects of the UV filter 3-benzophenone in zebrafish (Danio rerio) eleuthero-embryos. Ecotoxicol Environ Saf, 2015. 115: 14-8.
    23. de Groot, A.C. and Roberts, D.W., Contact and photocontact allergy to octocrylene: a review. Contact Dermatitis, 2014. 70(4): 193-204.
    24. Rehfeld, A. et al., Chemical UV Filters Mimic the Effect of Progesterone on Ca2+ Signaling in Human Sperm Cells. Endocrinology, 2016. 157(11): 4297-4308.
    25. Scientific Committee on Consumer Safety (SCCS), Opinion on 3-Benzylidene camphor, 2013.
    26. Luch, A. et al., Low-dose formaldehyde delays DNA damage recognition and DNA excision repair in human cells. PLoS One, 2014. 9(4): e94149.
    27. Emri, G. et al., Low concentrations of formaldehyde induce DNA damage and delay DNA repair after UV irradiation in human skin cells. Exp Dermatol, 2004. 13(5): 305-15.
    28. Grafstrom, R.C. et al., Formaldehyde damage to DNA and inhibition of DNA repair in human bronchial cells. Science, 1983. 220(4593): 216-8.
    29. Bergh, M. et al., Contact allergenic activity of Tween 80 before and after air exposure. Contact Dermatitis, 1997. 37(1): 9-18.
    30. Bergh, M. et al., Formation of formaldehyde and peroxides by air oxidation of high purity polyoxyethylene surfactants. Contact Dermatitis, 1998. 39(1): 14-20.
    31. Dahlquist, I. et al., Detection of formaldehyde in corticoid creams. Contact Dermatitis, 1980. 6(7): 494.
    32. Scientific Committee on Consumer Safety (SCCS), Opinion on Methylisothiazolinone, 2015.

     

Läs mer om Solskydd