Allt om solskydd

Allt om solskyddSommarsemestern närmar sig och det är hög tid att tänka på solskydd. På senare år har det kommit larm om att solkrämer i sig kan vara farligare än att utsätta sig för solljus. Att solkrämer ökar risken för cancer, är toxiska och hormonstörande och att solkrämer hindrar den viktiga produktionen av D-vitamin som har en skyddande effekt mot cancer. Allt detta är minst sagt förvirrande. Hur ska man skydda sig mot solen och ska man skydda sig eller är det bättre att inte smörja in sig med solkrämer.

 

Varför bör man skydda sig mot solen?

Enligt amerikanska hudcancerförbundet är 90% av alla fall av icke-melanom hudcancer och 86% av fallen av melanom hudcancer relaterade till exponering för sol och UV-ljus [1]. Solens ljus, framför allt de starka UV-strålarna, men till viss del även synligt ljus och infrarött ljus, orsakar förändringar och skador i hudcellernas DNA, proteiner och lipider. De flesta av dessa DNA-förändringar repareras omedelbart men kan, om oturen är framme, för det handlar om slump, förändra (mutera) en cell till cancerogen. Enkelt utryckt så leder den förändringen till att cellen delar sig okontrollerat utan hänsyn till sina grannceller för att så småningom sprida sig i kroppen (metastasera) och förstöra kroppens inre organ, till exempel levern.

Både UVA och UVB kan orsaka hudcancer. Allvarligast är de korta UVB-strålarna. De är starkast och kan direkt skada DNA, men de står bara för 5% av det UV-ljus som når oss genom atmosfären. Resten är UVA-strålar som är längre och svagare än UVB, men de når å andra sidan djupare ner i hudens lager där de skapar fria radikaler som i sin tur skadar cellernas DNA. UVA skadar dessutom andra komponenter i cellerna och är den främsta orsaken till hudens åldrande. Exponering för UV-ljus, både A och B stänger dessutom av de immunceller som finns i huden, Langerhans celler, som normalt står för övervakning av främmande ämnen i huden, som antigen från tumörer och virus [2]. Det betyder att hudens förmåga att själv göra sig av med tumörer kraftigt minskar efter att den utsätts för UV-ljus. 

En australisk studie över fyra år visade att daglig användning av solkräm med SPF15 resulterade i en kraftig minskning av antalet fall av flera typer av hudcancer 8-10 år senare [3,4]. Samma forskargrupp har senare gjort vetenskapliga beräkningar över hur mycket regelbunden användning av solskydd skulle kunna påverka uppkomsten av hudcancerfall hos världens blekhyade befolkning. Deras slutsats var att om alla började använda sig av solkräm dagligen så skulle andelen som drabbas av hudcancer sjunka med 30-40% [5].

 

Vad betyder SPF och hur mycket solkräm behövs?

SPF står för sun protection factor (solskyddsfaktor) och syftar på hur stor del av UV-ljuset som når huden. Till exempel SPF 15, 1/15 av ljuset når huden vilket betyder att du teoretiskt kan vara ute i solen 15 gånger längre tid innan du blir röd. Så om det normalt tar 20 minuter innan du blir röd, kan du med SPF 15 vara ute 5 timmar i solen innan du börjar rodna (20 min x 15 = 300 min). Detta under förutsättning att du smort på ett tillräckligt tjockt lager och dessutom smörjer in dig igen varannan timme samt efter bad. Krämens effekt minskar med tiden och även om den är vattenfast så kan sand, kläder och badhanddukar definitivt avlägsna en del.

Problemet är att vi inte smörjer in oss med tillräckligt tjocka lager av solkräm och inte heller tillräckligt ofta. En golfboll av solkräm varannan timme behövs för att täcka hela kroppen om du ska uppnå den angivna solskyddsfaktorn. Studier har visat att vi ofta använder betydligt mindre kräm och uppnår bara en tredjedel av den utlovade solskyddsfaktorn [3]. Dessutom har det i tester visat sig att flera solkrämsmärken överdriver SPF faktorn i sina produkter.

För att skydda sig mot hudcancer anses SPF 15 vara den lägsta nivån som ger acceptabelt solskydd. Om du vill skydda dig mot solens åldrande effekt krävs betydligt högre solskyddsfaktor, åtminstone 30, helst 50 eller 50+. Tänk på att skaffa dig en solkräm som också skyddar mot UVA. SPF syftar enbart på UVB. I Europa ska en solkräm som är märkt att skydda även mot UVA ha ett skydd mot UVA som motsvarar minst 1/3 av skyddet mot UVB.

 

Hur mycket skyddar skugga och andra naturliga solblockare

Solen är som starkast mitt på dagen mellan klockan 11-15. Under den tiden är det bäst att hålla sig i skuggan men hur mycket av UV-ljuset blockerar egentligen skugga? Moln hindrar inte UV-ljuset att nå jorden fullt så mycket som man skulle kunna tro [6]. Solens värme, de infraröda strålarna, blockeras mycket mer av en disig himmel än UV-ljuset, vilket gör att man lätt blir lurad då solen inte känns så stark. Mängden UVB som når oss minskar visserligen ju tätare molnen är men det mesta av UVA-strålarna passerar fritt genom både moln och fönsterglas. Du är heller inte skyddad under vattenytan. Medan snö reflekterar ca 90% av UV-ljuset så släpper vatten igenom mellan 80-95% beroende på hur lugnt vattnet är.

Skugga i form av ett mindre parasoll ger heller inget fullgott solskydd utan motsvarar mera SPF 3-10. Träds skugga kan variera så mycket som mellan SPF 4-50 beroende på kronans täthet och storlek och hur nära stammen du sitter. Tunna sommarkläder anses i snitt ge ett SPF på ca 10. Tätare vävda tyger och mörkare och starkare färger ökar klädernas förmåga till solskydd. Fördelen med kläder är att de ger ett konstant solskydd.

 

Melanin – kroppens eget solskydd

När huden utsätts för UV-ljus så tillverkar huden ämnet melanin som har till uppgift att skydda hudens levande celler mot vidare solljus. Melanin är brunt och är det som gör huden solbrun. Det finns två sorters melanin, eumelanin och pheomelanin [2]. Blekhyade och framför allt rödhåriga har tyvärr mindre av det betydligt effektivare eumelanin och i stället mer av pheomelanin som skyddar sämre mot solen. Genom att bygga upp en solbränna långsamt och undvika att bli röd ger man huden tid att reagera och tillverka melanin, och kan därmed bygga upp ett visst naturligt skydd mot UV-ljus. Men är man en ljushyllt skandinav kan man aldrig åstadkomma den mängd melanin eller det solskydd som finns i naturligt mörk hy.

 

Äta sig till sitt solskydd?

Vissa vitaminer och antioxidanter har i studier visat sig göra huden något mindre känslig för solskador. Det handlar bland annat om karotener som beta-karoten, lutein och lycopene som finns i morötter, tomater och vattenmelon, polyfenoler som finns i grönt te, rött vin och mörk choklad, omega-3 fettsyror från fet fisk samt E-vitamin tillsammans med C-vitamin [7,8]. Det här är väldigt spännande forskning men för att få någon effekt handlar det om ett regelbundet intag under uppåt två månader och effekten motsvarar som bäst ett par steg på SPF skalan. Det är visserligen fantastiskt att man kan bygga upp en större tolerans mot solen men det betyder inte att man därmed kan gå omkring mitt på dagen en klar högsommardag och tro att solen inte når en.

 

Varning för DIY solskydd

Drömmen om solskydd bestående av enbart naturliga produkter har skapat en hype på sociala medier för vissa ingredienser och vi förstår lockelsen med detta. Tyvärr finns det inga vetenskapliga bevis för att någon av dessa ingredienser har en inneboende solskyddsfaktor och när vi förra sommaren gjorde vårt eget test på hallonfröolja och kokosolja kunde vi inte se att de uppvisade någon synbar skyddande effekt mot solen som ens kom i närheten av SPF 10. För en hemmagjord solkräm, även med tillsatser av ZnO eller TiO2, är slutresultatet som bäst mycket opålitligt. Det är helt enkelt inte möjligt att med hemmautrustning få till den jämna blandning av ämnena som krävs för ett fullgott solskydd. Dessutom påverkar krämens övriga ingredienser också kraftigt den slutgiltiga solskyddsfaktorn. Även mycket erfarna kosmetikaformulatörer har svårt att förutsäga vilken SPF en blandning kommer att ha. Vi liksom flera andra sidor på nätet vill därför utfärda en kraftig varning för att försöka blanda sitt eget solskydd om man inte har tillgång till avancerad laboratorieutrustning och tekniker för att mäta den uppnådda SPF effekten.

 

Hur mycket sol behövs för D-vitamin  produktionen

Merparten av vårt D-vitamin, hela 80%, kommer från en reaktion i huden som kräver solljus. Vid våra nordliga breddgrader är solen för svag på vinterhalvåret för att vi ska tillverka någon D-vitamin utan vi bygger upp våra lager under sommaren. Solkräm hämmar kraftigt hudens produktion av D-vitamin, redan SPF 8 begränsar produktionen med 97,5%. Så hur mycket sol behövs det då? Det beror både på solens styrka och hur känslig din hud är. Men om du befinner dig i sol som gör dig lätt röd på en halvtimme, då räcker det med att du utsätter ansikte, armar, händer och ben för 6-8 minuters oskyddat solsken 2-3 gånger i veckan för att ladda upp D-vitamin lagren [7,8]. En kort promenad på lunchen alltså.

 

ZnO och TiO2 - Nano eller inte nano?

Till skillnad från de andra UV-filtren som är kemiska och absorberar UV-strålningen, så är zinkoxid och titandioxid fysiska UV-filter som blockerar och sprider UV-ljuset. Zinkoxid var det aktiva ämnet i de allra första solkrämerna som kom på 1930-talet och skyddar både mot UVA och UVB. Nackdelen med zinkoxid och titandioxid är att de är synliga och gör att huden ser vit ut. Det är naturligtvis ett kosmetiskt problem men gör att många inte vill använda krämer med fysiska UV-filter eller smörjer in sig för tunt så att huden inte ser så vit ut. Den vita effekten minskar med partiklarnas storlek utan att skyddet mot UV-ljus påverkas. Riktigt små partiklar, kallade nanopartiklar, är mindre än 100 nanometer, dvs 0,0001 millimeter. Studier i laboratoriemiljö tyder på att zinkoxid och titandioxid kan orsaka bildning av fria radikaler när de utsätts för UV-ljus vilket är skadligt för våra celler. Men det är enbart skadligt om zinkoxiden och titandioxiden i solkräm når ner till levande celler. Ett flertal studier har gjorts på ämnet och de visar alla samma sak – att vare sig zinkoxid eller titandioxid i nanostorlek når ner till de hudlager som består av levande celler [9]. Vi anser därför att rädslan för nanopartiklar i solkräm är överdriven. ZnO och TiO2, vare sig det är nano eller inte nano, är de mest riskfria alternativen när det gäller UV-filter. Självklart ska man dock undvika nanopartiklar i alla former av produkter där det finns risk att man får i sig produkten som i läppcerat med SPF, solskydd i sprayform och till små barn som stoppar fingrarna i munnen.

 

Mineralpuder som solskydd

Mineralsmink som puder och foundation kan ge ett solskydd på mellan SPF 15  och SPF 20. Var dock noga med att välja mineralsmink där ZnO eller TiO2 är huvudingredienser, dvs nämns högt upp i innehållsförteckningen. Tänk också på att, precis som med vanliga solkrämer, den faktiska solskyddsfaktorn beror på hur mycket puder du använder. 

 

Vad bör man absolut undvika i solkräm

Säsongsvis smörjer man in sig med solkräm i tjocka lager flera gånger om dagen. Därför får man i sig högre doser av krämens innehåll jämfört med en vanlig hudkräm. Dessutom utsätter man krämen för UV-ljus när man solar vilket kan leda till att vissa av ingredienserna bryts ner så att det bildas andra skadliga ämnen som inte går att upptäcka i innehållsförteckningen. Senare års studier har visat att en del av de UV-filter som är godkända att använda i solkräm har andra negativa effekter som hormonstörande, allergiframkallande etc. Vilka ämnena som man absolut bör undvika i solkräm och varför, kan du läsa mer om här...

 

Köpa solkräm utomlands

Ibland kan det kännas lockande att köpa solkrämen direkt på semesterorten och slippa ta med krämerna på flyget. I många fall är den kanske mycket billigare på resmålet än hemma. Tänk då på att om du semestrar utanför Europa så varierar reglerna kraftigt för vad en solkräm får innehålla och vad SPF märkningen betyder runt om i värden. I till exempel USA finns för närvarande en stor problematik kring godkännandet av nya UV-filter [10]. Inga nya UV-filter har godkänts på mycket lång tid och filter som i Europa anses både säkrare och mer effektiva, framför allt mot UVA-strålning, är inte godkända i USA. Detta gör att solkrämer på den amerikanska marknaden innehåller äldre UV-filter varav flera är på väg att fasas ut av Europeiska tillverkare. Tester har också visat att amerikanska solkrämer märkta med bredspektra släpper igenom 3 gånger så mycket UVA som de Europeiska. Tillsammans med det faktum att man kan räkna på fingrarna de substanser som är förbjudna i kosmetika i USA medan EU's motsvarande lista, Annex II, förnärvarande innefattar 1382 substanser, så rekommenderar vi starkt att köpa på sig solkräm hemma innan solresan till Florida. 

 

Sammanfattning

Solkräm minskar risken för hudcancer så kom ihåg att skydda dig mot solen. Undvik, om du kan, att vara ute i solen under de fyra timmar mitt på dagen när solen är som starkast. Hatt, solglasögon och långärmade sommarskjortor är jättebra solskydd men det kanske inte alltid är möjligt att använda som enda solskydd. Kom ihåg att vare sig skugga eller sommarkläder utgör ett fullgott solskydd om du är ute i solen en hel dag. Solkrämer med fysiska UV-filter som zinkoxid och titandioxid är säkrare än de som innehåller kemiska filter. Men den bästa solkrämen är ändå en som du faktiskt använder. Om du drar dig för att smörja in dig för att du inte tycker om lukten, ogillar att krämen gör att du ser vit ut eller för att din hud får akneutbrott så är det inte rätt solkräm för dig, även om den innehåller bara bra ingredienser.

sun protection pin

 


Referenser

 

  1. Cohen, L.E. and Grant, R.T., Sun Protection: Current Management Strategies Addressing UV Exposure. Clin Plast Surg, 2016. 43(3): 605-10.
  2. Brenner, M. and Hearing, V.J., The protective role of melanin against UV damage in human skin. Photochem Photobiol, 2008. 84(3): 539-49.
  3. Green, A.C. et al., Reduced melanoma after regular sunscreen use: randomized trial follow-up. J Clin Oncol, 2011. 29(3): 257-63.
  4. van der Pols, J.C. et al., Prolonged prevention of squamous cell carcinoma of the skin by regular sunscreen use. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev, 2006. 15(12): 2546-8.
  5. Olsen, C.M. et al., How many melanomas might be prevented if more people applied sunscreen regularly?, Br J Dermatol, 2018. 178(1): 140-147.
  6. Diffey, B.L., Human exposure to solar ultraviolet radiation. J Cosmet Dermatol, 2002. 1(3): 124-30.
  7. Holick, M.F., Sunlight and vitamin D: both good for cardiovascular health. J Gen Intern Med, 2002. 17(9): 733-5.
  8. Norval, M. and Wulf, H.C., Does chronic sunscreen use reduce vitamin D production to insufficient levels?, Br J Dermatol, 2009. 161(4): 732-6.
  9. Australian Government, Dept. of Health and Ageing, A review of the scientific literature on the safety of nanoparticulate titanium dioxide or zinc oxide in sunscreens, 2009: 1-32. Available at: https://www.tga.gov.au/sites/default/files/sunscreens-nanoparticles-2009.pdf
  10. Mancuso, J.B. et al., Sunscreens: An Update. Am J Clin Dermatol, 2017. 18(5): 643-650.

Läs mer om Solskydd