Hav- och korallvänlig solkräm på dyksemestern

Fisk och korallvänlig solkrämMånga tusentals ton solkräm beräknas varje år sköljas av från badande semesterfirare och hamna i våra hav och sjöar. Dessutom är våra reningsverk inte kapabla att helt rena bort de rester av UV-filter som hamnar i avloppet, vilka därmed återförs till naturliga vattendrag. UV-filtren i solkrämerna, som i flera fall har visat sig vara hormonstörande eller på olika sätt direkt toxiska för det marina livet, finns numera konstant närvarande i hav, sjöar och floder. Bioackumulering och biomagnifiering gör att vi riskerar att stå inför nästa stora miljökatastrof. Hur ska man välja solkräm ansvarsfullt för att inte bidra till nedsmutsningen av vatten med UV-filter?

 

UV-filter orsakar korallblekning och dödar korallernas larver

Extra känsliga för solkrämernas kontaminering av havsvattnet är världens korallrev. År 2008 visade en italiensk forskargrupp att en del UV-filter orsakar blekning av koraller [1]. Koraller är en typ av havsdjur som är helt beroende av ett liv i symbios med algen Zooxanthellae. Den encelliga algen Zooxanthellae lever skyddat inne i korallen och producerar syre och näringsämnen med hjälp av fotosyntes som även kommer korallen till godo. Det är Zooxanthellae som ger koraller dess vackra färg. Vid olika typer av stresstillstånd som till exempel extremt varmt väder kan koraller göra sig av med sina alger, korallen ser då vit ut och man säger att den blekts. Ett tillstånd som är livshotande för korallen, utan Zooxanthellae klarar sig inte korallen någon längre tid utan dör. De kemiska UV-filter som visats orsaka blekning av koraller är oxybenzone, ethylhexyl methoxycinnamate och 4-methylbenzylidene camphor. Dessutom kan även konserveringsmedlet butylparaben som finns i många solkrämer också orsaka blekning. Oxybenzone är dessutom direkt toxiskt för korallernas larver vilket hotar möjligheterna till återetablering efter värmeböljor och minskar motståndskraften mot klimatförändringar [2].

 

Hormonstörande UV-filter drabbar även fiskar

Även fiskar har visat sig vara känsliga för vissa UV-filter. De hormonstörande effekter som man är orolig för när det gäller människan drabbar också fiskar [3-4]. De påverkar fiskarnas fortplantningshormon vitellogenin och resulterar bland annat i en femininisering och minskad fertilitet hos hanfiskar och försämrad oocytutveckling hos honfiskar. I studier hade 3-benzylidene camphor och PABA allvarligast effekt på fiskars fortplantning, två ämnen som numera är förbjudna att användas i solkräm inom EU, men som fortfarande kan hittas i solkräm utomlands. I en annan studie visades det att upptag i fiskar via födan av en blandning av tre UV-filter, oxybenzone, octinoxate och en variant på PABA, resulterade i en negativ utveckling av fiskembryon [5].

 

Bioackumulering och biomagnifiering av UV-filter hotar fåglar och marina däggdjur

Problemet med UV-filter i våra hav och vattendrag beror inte enbart på solkrämer [6-7]. En hel del kommer från UV-skyddade material som plaster och textilier, vilka tillverkas av industrier som inte har samma begränsningar för tillåtna ämnen som finns för solkräm. Resultatet är vattendrag som innehåller en soppa av olika UV-filter som kan ha additativa effekter när det gäller hormonell påverkan. Det vill säga 1+1=3, att ämnena tillsammans har en kraftigare effekt och vid lägre doser än vad som kan uppmätas i laboratorium där man studerar ett ämne i taget. Man måste också inse att fiskar utsätts för en livstidsexponering över generationer och att det kan vara svårt att med säkerhet förutsäga effekterna. Eftersom kemiska UV-filter är fettlösliga ämnen som anrikas i fettväv är resultatet ökande nivåer ju högre upp i näringskedjan man kommer. Därmed måste man också ställa sig frågan vad detta har för effekt på fåglar och annat marint djurliv. De studier som hittills gjorts visar på anrikning av UV-filter som oxybenzone, octocrylene och 4-methylbenzylidene camphor (enzacamene) inte bara i fisk [8] utan också i musslor [9], marina fågelägg [10] och delfiner [11] och det är möjligt att vi har framför oss en ny miljökatastrof om ingenting görs.

 

Vilka ämnen ska man se upp med i miljövänlig solkräm?

Tyvärr går det inte att lita på att en solkräm inte skadar havslivet bara för att det står det på flaskan. Det finns gott om exempel på solkrämer märkt "reef-friendly" som inte alls är så "friendly" utan som vanligt måste man vara noga och kolla in den finstilta innehållsförteckningen. Värstingarna att undvika är oxybenzone och ethylhexyl methoxycinnamate (octinoxate). På Hawaii gick nu i juli en ny lag igenom som förbjuder försäljning av solkrämer som innehåller just dessa två UV-filter, oxybenzone och ethylhexyl methoxycinnamate (octinoxate). Flera turistanläggningar i Mexico har sedan tidigare ett förbud mot all icke-biologiskt nedbrytbar solkräm. Med det menas att endast solkrämer med fysiska mineralfilter är tillåtna samt att de inte får innehålla parabener eller icke-naturliga ämnen som hexyldecanol, dimethyl capramide, dimethicone, polyethylene or butylcarbamate. Dessutom bör zinkoxiden och titandioxiden vara i icke-nano form eftersom mineralerna tas upp av koraller och fiskar och nano-partiklar är skadliga om de når levande celler.

 

  • Tänk på att välja vattenfast solkräm så att inte så mycket sköljs av ner i havet när du badar.
  • Undvik framför allt oxybenzone (benzophenone-3) och ethylhexyl methoxycinnamate (octinoxate) men även octocrylene och 4-methylbenzylidene camphor (enzacamene). Se dessutom upp med PABA och 3-benzylidene camphor om du köper solkräm utanför EU.
  • Välj istället icke-nano form av de fysiska UV-filtren zinkoxid och titaniumdioxid.
  •  


    Referenser

    1. Downs, C.A. et al., Toxicopathological Effects of the Sunscreen UV Filter, Oxybenzone (Benzophenone-3), on Coral Planulae and Cultured Primary Cells and Its Environmental Contamination in Hawaii and the U.S. Virgin Islands. Arch Environ Contam Toxicol, 2016. 70(2): 265-88.
    2. Danovaro, R. et al., Sunscreens cause coral bleaching by promoting viral infections. Environ Health Perspect, 2008. 116(4): 441-7.
    3. Ghazipura, M. et al., Exposure to benzophenone-3 and reproductive toxicity: A systematic review of human and animal studies. Reprod Toxicol, 2017. 73: 175-183.
    4. Fent, K. et al., UV Filters in the Aquatic Environment Induce Hormonal Effects and Affect Fertility and Reproduction in Fish. Vol. 62. 2008. 368-375.
    5. Li, A.J. et al., Joint Effects of Multiple UV Filters on Zebrafish Embryo Development. Environ Sci Technol, 2018. 52(16): 9460-9467.
    6. Ramos, S. et al., A review of organic UV-filters in wastewater treatment plants. Environ Int, 2016. 86: 24-44.
    7. Apel, C. et al., Environmental occurrence and hazard of organic UV stabilizers and UV filters in the sediment of European North and Baltic Seas. Chemosphere, 2018. 212: 254-261.
    8. Buser, H.R. et al., Occurrence of UV filters 4-methylbenzylidene camphor and octocrylene in fish from various Swiss rivers with inputs from wastewater treatment plants. Environ Sci Technol, 2006. 40(5): 1427-31.
    9. Bachelot, M. et al., Organic UV filter concentrations in marine mussels from French coastal regions. Sci Total Environ, 2012. 420: 273-9.
    10. Molins-Delgado, D. et al., A Potential New Threat to Wild Life: Presence of UV Filters in Bird Eggs from a Preserved Area. Environ Sci Technol, 2017. 51(19): 10983-10990.
    11. Gago-Ferrero, P. et al., First determination of UV filters in marine mammals. Octocrylene levels in Franciscana dolphins. Environ Sci Technol, 2013. 47(11): 5619-25.

Läs mer om Solskydd